2. Planering och förberedelser

Fördjupning

 

Det här kapitlet erbjuder ett kompetensmärke. Läs mer längst ner på sidan.

Vad är planering?

I medborgar- och arbetarinstitut, sommaruniversitet och folkhögskola är kursplaneringen ofta gjord av en kursplanerande lärare och i en förening av en verksamhetsledare, anställd, frivillig eller motsvarande. Planeringen görs ganska långt i förväg och är övergripande. Den som är lärare utformar sedan de konkreta kurstillfällena utifrån planeringen. Det är också vanligt att läraren planerar sin egen kurs från början till slut.

Hur planerar jag?

Bra planering kräver att vissa kriterier uppfylls, oavsett vem som gör planeringen. 

• Vad innehåller kursen? Innehållet ska möta målen för kursen.
• Hur genomförs kursen? En viss förutsägbarhet behövs för hur tillfällena ser ut.
• Varför gör vi just på detta sätt? Metoder och tillvägagångssätt ska kunna motiveras.
• Hur jobbar jag systematiskt?

Varje kurstillfälle skall leda mot kursens mål. Vad skall deltagaren kunna eller klara av när kursen är klar?

Om det finns en övergripande plan och konkreta mål för undervisningen så behöver de komma fram när du planerar. Ifall kursen inte skall valideras så är mål för undervisningen inte obligatoriska, men det är alltid bra att fundera på vilka mål kursen har.

Ska kursen kunna valideras?

En del kurser inom den fria bildningen kan valideras. Det betyder att deltagaren kan välja om hen vill få sina prestationer inskrivna i Koski (nationell databas för utbildningsprestationer). För att kursen ska kunna valideras skall det finnas en godkänd läroplan, kursbeskrivning och målbeskrivning i eGrunder.

För kurser som erbjuder validering skall undervisningen, innehållet och bedömningen motsvara det som står i egrunder. Det betyder att planeringen för både kurshelheten och kurstillfällena skall motsvara det som är godkänt i eGrunder.

 

Vilken typ av lärande handlar det om?

Det är en stor skillnad på om du håller i trådarna för en studiecirkel, håller en språkkurs eller undervisar individuellt i till exempel gitarr. Alla lärtillfällen behöver planering eller förberedelser, men de kan se olika ut.

Vilken sorts grupp leder du? Olika grupper och tillfällen kräver olika förberedelser och olika planer.

Vilka verktyg behöver du ha med dig, vilka kan du lämna hemma? Planera rätt sorts och ändamålsenliga övningar etc. för tillfällena och deltagarna.

Varför ska jag planera? Vem behöver inte planera? Vad behöver inte planeras?

Det finns många sorters tillfällen som egentligen inte behöver planeras utan snarare förberedas. I en studiecirkel är ledarens uppgift mer att involvera deltagarna och leda diskussionen. Planering kanske kan ersättas med förberedelser. Dessa kan vara praktiska, som att ställa i ordning rummet eller koka kaffe och té. Men förberedelserna kan också handla om att tänka ut gruppaktiviteter, läsa på om Dialogpaus-metoden eller liknande. 

Det finns frågor som kan ställas i samband med tillfällena och de kan vara desamma varje gång. Exempelfrågor som sen anpassas till temat kan vara: Vad kan jag? Vad tror jag? Vad vill jag veta? Om frågorna alltid är desamma så blir din uppgift som ledare att ställa dem och ge utrymme för svar. Det här kräver ingen egentlig planering.

Om tillfället inte behöver en lärare så var då inte en lärare. Tänk mera på dig själv som en handledare eller meddeltagare med ett visst ansvar.
Ett bra tips är att föra anteckningar på vad som diskuteras så att olika saker kommer fram under de olika tillfällena och du kan återknyta till tidigare träffar smidigt. Det här är inte något som planeras utan som du gör i stunden. Om planering känns konstigt för det som du leder så kanske det är precis så: Du behöver inte planera!

• Har du en ”verktygslåda” att ta till när det behövs?
• Hur behöver du förbereda träffarna?
• Vad ska finnas med?

Du planerar för att kunna svara på två frågor: Vad ska deltagaren kunna eller klara av efter avslutad kurs/cirkel/träff och hur ska det här uppnås?

Svaren på de två frågorna blir en del av förberedelserna för de enskilda kurstillfällena/träffarna.

Om kursbeskrivningen eller marknadsföringen lovar något måste det också uppfyllas under kursen. Det betyder att planeringen skall vara konkret och begränsad så att du hinner nå det som utlovats.

Kursplaneringen eller förberedelserna är inte hemliga, utan finns tillgängliga för alla. Du kan dela ut dem under första träffen, visa var de finns på nätet eller berätta var den som är intresserad kan få tag på dokumentet.

En bra plan beskriver hur kursen genomförs, vilka metoder som används och vad det konkreta innehållet är. Var noga med att beskriva nivån, till exempel om deltagarna behöver förhandskunskaper, samt vad kan efter att ha deltagit. Det gör det lättare för deltagarna att välja rätt.

• Vad ska deltagaren kunna efter kursen? Konkreta lärandemål, ca 2-3 st. som kan utvärderas/valideras
• Vilken nivå håller kursen? Håll kursen avgränsad till rätt nivå.
• Hur ska målen uppnås? Genom närstudier, distansstudier, hybridstudier, individuella inlämnsningsuppgifter, grupparbeten, övningar i grupp etc.

Hur låst är jag av planen?

Planeringen är inte huggen i sten. Den lever och utvecklas både under kursen och mellan kurser. Att kunna anpassa kursen enligt deltagarna är viktigt och då kan det också hända att du behöver korrigera den övergripande planeringen. 

Hur flexibel är jag? Frångå planeringen om och när det känns relevant att göra det.

Vad kan deltagarna bidra med? Ge deltagarna möjlighet att påverka kursen, innehållet och metoderna. Kom ihåg att om det finns klara mål för lärandet så måste de uppfyllas.

Måste jag vara expert på allt?

Deltagarna sitter på mycket kunskap och erfarenheter. Om du lyckas ta vara på den vinner både du och deltagarna mycket. Du behöver inte vara expert på allt. Ju mer aktiviteter under kurstillfällena som aktiverar och engagerar deltagarna desto bättre. Att regelbundet ha tillfällen där deltagarna kan diskutera och reflektera sinsemellan är (nästan) alltid en bra idé. Du kan också ställa en fråga eller komma med ett påstående som deltagarna får diskutera eller reflektera kring.

Är du som lärare expert? Läraren måste inte veta allt eller bara vara den enda som håller i trådarna.

Hur engagerar du deltagarna under och mellan träffarna? Förbered några övningar, olika sätt att dela in grupper och presentera uppgifter på ett kreativt och varierande sätt för att uppmuntra och hålla intresset uppe hos deltagarna.

VerktygsLÅDA - exempel på sätt att planera

Exempel på planering av gruppundervisning

Exempel på planering av individuell undervisning

Extramaterial: Vad är kompetensbaserat lärande?

Extramaterial: Modellen för alla

Modellen för alla (Kaikkien malli) är en modell för att lära ut grundläggande färdigheter åt vuxna. Bekanta dig med modellen här.

---

Kompetensmärke

Om du vill kan du ansöka om ett kompetensmärke för det här kapitlet. Läs först igenom texten nedan och klicka sedan på länken längst ner på sidan där det står "Ansök om ditt märke här". 

De följande tre punkterna är gemensamma för alla våra märken. Börja alltså med att samla in/skriva ner den här informationen för dig själv.

• Beskriv kort din lärar- eller ledaruppgift. Hur du engagerats, vilka grupper du möter och vilka teman/ämnen verksamheten berör.
• Hur länge har du fungerat som lärare eller ledare? Ange i år. 
• Har du deltagit i kurser eller utbildningar för att fungera som ledare eller lärare? Om ja, räkna upp vilka.

Det här märket har följande mål

Du

• kan redogöra för utgångspunkter för planering.
• kan planera med beaktande av syfte, innehåll och genomförande.
• kan anpassa och variera planeringen enligt deltagarna, tidsmässiga, fysiska och materiella förutsättningar.
• kan formulera mål för kunnande.

Det här märket har inte öppnats än. Återkom snart och pröva på nytt!

Ansök om ditt märke här