3. Att lära sig tillsammans

Fördjupning

Det här kapitlet erbjuder ett kompetensmärke. Läs mer längst ner på sidan.

Gruppaktiviteter ska alltid ha ett tydligt syfte och mål. Du ska bara använda gruppaktiviteter som stöder lärande och utveckling. Det här gäller både för en kort gruppdiskussion under kursens gång och för en hel kurs som byggs upp av gruppaktiviteter. Berätta för deltagarna om vilka gruppaktiviteter som kommer att användas och varför. Det kan till exempel handla om att gruppaktiviteterna hjälper deltagarna att stöda varandra och lära av varandra. Gruppaktiviteter kan även bidra med kunskaper och färdigheter som du som lärare saknar. Gruppen och gruppaktiviteterna är en viktig resurs. De utvecklar också våra sociala färdigheter, vilket är en värdefull kompetens i vår tid.

Hur lär vi oss tillsammans?

Ju mer du vet om gruppen, desto bättre kan du stöda individuella och gruppvisa lärprocesser. Börja med att ställa dig frågor: Vilka är deltagarna? Vilka är deras förväntningar? Vilka är deras förutsättningar? Sätt detta i relation till din egen erfarenhet och sakkunskap och de mål, innehåll och aktiviteter som du planerat för kursen. Om kursen förutsätter att deltagarna anmäler sig på förhand kan de ha angett vissa uppgifter om sig själva. Läs i så fall igenom dem och fundera på gruppen och dess sammansättning.
Tänk sedan på vilka förutsättningarna är för att lära sig tillsammans. Vilka gruppaktiviteter passar, och vilka passar inte?

Hur och varför skall vi skapa trygga läromiljöer?

En trygg lärmiljö förutsätter att du och deltagarna lär känna varandra. Det handlar om att möta varandra som medmänniskor och att bli införstådd med kursens innehåll och mål. Dessutom behöver du förklara hur och varför olika typer av gemensamma aktiviteter kommer att användas. 

Börja med att presentera dig själv, din bakgrund och din erfarenhet av det som kursen handlar om.

Berätta kort varför du kom att intressera dig för kurstemat, hur ditt intresse utvecklats och vad du fått ut av att lära dig tillsammans med andra. Förbered gärna presentationen i förväg, håll den lämpligt kort och ta fasta på det som är viktigt för kursen. 

Efter detta ber du deltagarna presentera sig själva. Om kursen krävde anmälan har du redan en uppfattning om hur många deltagarna är. Det hjälper dig att uppskatta hur lång tid varje presentation får vara. Du kan hjälpa deltagarna genom att ställa en eller några av följande frågor: 

1. Vad har fått dig att komma hit idag?
2. Har du deltagit i motsvarande aktiviteter tidigare?
3. Vad har du fått ut av dem?
4. Vad har du för förväntningar på kursen?
5. Känner du någon/några av de övriga deltagarna?

Att bli uppmärksammad och respekterad

Ett annat sätt att inleda kursen är att dela in deltagarna i par eller i små grupper. Det kan vara bra om gruppen är väldigt stor, eller om det finns deltagare som till exempel är blyga. Det som sägs i par eller i en liten grupp ska på något sätt också förmedlas till hela  gruppen.

I konstämnen kan du ersätta en muntlig introduktion med en skiss, bild eller varför inte ett kort musikstycke.

I hantverksämnen kan du be deltagarna att berätta om något de tidigare tillverkat.

Reagera gärna på och kommentera uppmuntrande deltagarnas presentationer. Ta fasta på sådant som stämmer överens med dina erfarenheter och kursmålen. Be deltagarna reflektera kring egna intressen och möjligheterna med att lära sig av varandra. Om gruppen innehåller såväl nybörjare som mer erfarna deltagare, notera detta. Efter den inledande presentationen är det viktigt att du understryker följande:

• Alla i gruppen ska få känna sig välkomna och uppmärksammade.
• Alla skall känna sig trygga, respekterade och avslappnade.
• Alla skall ha möjlighet att vara aktiva och motiverade.
• Alla skall kunna föra fram sin erfarenhet och sina åsikter.
• De som har erfarenhet och kunskap skall gärna hjälpa och stöda de mindre erfarna.

Kom ihåg och tänk på att alla inte känner sig bekväma att tala inför en grupp.

Den fysiska lärmiljöns betydelse

Den fysiska lärmiljön, rummet och möbleringen, är särskilt viktig då man möts för första gången och bekantar sig med varandra.

Rummet och hur man står eller sitter i förhållande till varandra påverkar känslan av att bli sedd och hörd.

Den fysiska lärmiljön påverkar möjligheten att bli delaktig och engagerad i gruppen och de gemensamma aktiviteterna. Om kursen genomförs ute är det viktigt att finna en lugn och skyddad plats för inledning och introduktion. 

Tänk på:

• Hur du står och sitter i förhållande till deltagarna. Du skall vara tillräckligt nära för att alla skall se och höra dig. Gärna på samma nivå som deltagarna.
• Hur deltagarna är placerade, står eller sitter i förhållande till varandra. Särskilt i början är det viktigt att se och höra varandra väl, helst med ansiktena mot varandra.
• Hur belysningen i rummet är och att ni inte störs av onödiga ljud i omgivningen. 

Den här listan ger några fingervisningar om hur den fysiska miljön kan påverka lärandet. Ibland går det inte att göra så mycket åt rummet. Ofta får du acceptera det utrymme som du har blivit tilldelad. När det händer, och om rummet inte är så ändamålsenligt får du helt enkelt göra det bästa av situationen. Det kan vara bra att ha en plan B i bakfickan.

Att tillsammans fördjupa sig i mål och innehåll

Beroende på kursens karaktär, innehåll och mål kan den första introduktionen, där deltagarna lär känna varandra, kompletteras med en introduktion till innehållet och vilka typer av aktiviteter du har planerat. Detta hjälper deltagarna att få veta mer om kursens mål, innehåll och metoder. 

Tänk på hur kursen har blivit marknadsförd och vilken information deltagarna fått i förväg. Beskriv din plan för kursen så tydligt du kan. Be deltagarna om synpunkter och kommentarer. Fokusera på

• Det centrala innehållet – VAD skall deltagarna lära sig?
• De centrala aktiviteterna eller metoderna – HUR skall man lära sig innehållet?
• Ramarna och resurserna - i fråga om tid, rum/miljö, material och andra resurser.
• Din plan i fråga om att organisera helheten - innehållsligt, aktivitetsmässigt och tidsmässigt – VAD görs NÄR och HUR?
• Kursens mål för lärande – VILKA är de?

Fråga gärna deltagarna om deras erfarenheter (och förväntningar) i samband med den här presentationen.

Skall deltagarna få möjlighet att påverka innehållet och aktiviteterna?

Det här hjälper er att komma överens om ramar och förväntningar för deltagande och medverkan. Dessutom kan den användas för att klargöra ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan dig och deltagare eller mellan deltagarna. 

En god presentation introducerar och välkomnar deltagarna till en gemensam lärprocess. Den bidrar också till att skapa en lärmiljö i vilken man blir engagerad och vet vart man tillsammans är på väg. 

Hur leder du grupper?

Vad är en grupp och vad kan gruppaktiviteter användas till?

En grupp består av minst tre personer. Den optimala storleken varierar beroende på innehållet och syftet med gruppaktiviteten. I grupper på 5-6 medlemmar kan alla vara aktiva och delaktiga. Ju större grupp desto fler erfarenheter, uppfattningar och åsikter kommer att ingå i gruppen. Detta kan antingen göra det lättare eller svårare att arbeta i grupp. 

Kom ihåg att deltagarna har olika erfarenheter och även olika uppfattningar om och intresse för gruppaktiviteter. Alla känner sig inte bekväma att delta i gruppaktiviteter, särskilt i början då man inte ännu känner varandra.

För att alla skall känna sig bekväma och trygga är det viktigt att ge gruppen tid att bli bekanta med och lära känna varandra. Ta det lugnt, använd metoder som låter alla komma till tals och bli sedda och hörda. 

 

 

 

Vad är grupparbeten? 

Grupparbeten används för att utföra givna uppgifter tillsammans eller åstadkomma någonting konkret som enskilda deltagare inte klarar av på egen hand. Ett lyckat grupparbete förutsätter att man kompletterar varandra, kan stöda, hjälpa och vägleda varandra genom hela processen. Alla grupparbeten kräver en god introduktion och orientering samt en tydlig arbets- och ansvarsfördelning. Vidare förutsätter grupparbeten en plan för genomförandet och överenskommelse om när man uppnått målet eller åstadkommit det man ville få till stånd. 

Vad är en gruppdiskussion?

Gruppdiskussioner används för att behandla och diskutera teman eller frågor relaterade till kursens syften och mål. Gruppdiskussioner kan användas för att öppna upp för olika erfarenheter och uppfattningar, för att lösa problem eller för att komma fram till ett gemensamt sätt att förhålla sig till ett tema. Det är viktigt att temat eller frågan för diskussion presenteras så att alla förstår och kan relatera till den. Gruppdiskussion går ut på att alla skall ha möjlighet att uttrycka sina erfarenheter av, formulera sin mening om och komma med förslag gällande det tema eller den fråga som behandlas. 

 

VerktygsLÅDA -Grupprocesser över tid >

Verktygslåda - Exempel på att organisera gruppaktiviteter >

 

 

---

Kompetensmärke

Om du vill kan du ansöka om ett kompetensmärke för det här kapitlet. Läs först igenom texten nedan och klicka sedan på länken längst ner på sidan där det står "ansök om ditt märke här". 

De följande tre uppgifterna är gemensamma för alla våra märken. Börja alltså med att samla in och skriva ner den här informationen för dig själv.

• Beskriv kort din lärar- eller ledaruppgift. Hur du engagerats, vilka grupper möter du och vilka teman/ämnen verksamheten berör.
• Hur länge har du fungerat som lärare eller ledare? Ange i år. 
• Har du deltagit i kurser eller utbildningar för att fungera som ledare eller lärare? Om ja, räkna upp vilka.

Mål för kunnandet 

Du

• kan beskriva sin lärar/ledarroll och uppgift.  
• kan bemöta deltagare och grupper på ett trygghets- och respektfrämjande sätt.
• har beredskap att använda sig av olika gruppaktiviteter.
• har beredskap att utveckla användningen gruppaktiviteter. 

Detta märke har inte öppnats än. Återkom snart och pröva på nytt!